För några år sedan fick vi ett mail från en rektor vi jobbat med tidigare. Hon skrev: ”Kan ni komma och hålla en VIS- utbildning i min nya skola? Det var först efter jag lämnade min gamla som jag förstod vilken effekt utbildningen hade haft hos oss och nu vill jag inleda samma utveckling på min nya skola.”

Ambitionen i vårt sätt att arbeta med pedagoger vi möter är att bidra med kunskap från vårt område och försöka skapa förutsättningar för eftertanke, eftersom det är det som krävs för att ändra förhållningssätt. De skolor som lyckas bäst med att implementera nya strategier och förändra förhållningssätt är de skolor som lyckats hålla diskussionen levande mellan gångerna vi träffats, och skapat utrymme för det. Hennes förra skola var en sådan. Många, men inte alla, pedagoger hade prövat strategier som vi föreslagit mellan gångerna. Diskussionerna var livliga och engagerade – inte alltid bara ros utan också en hel del kniviga, kritiska men engagerade röster. En och annan som lutade sig bakåt och tänkte på annat fanns det förstås, det finns alltid en variation.

Jag tänker på det när jag börjar förbereda mig inför den nya terminens uppdrag. Jag läser olika saker och några länkas ihop i min tanke. Hos Skolverket och hos Skolinspektionen kan man hitta en hel del intressant material och jag läser material som handlar om på vilka grunder skolutveckling ska vila.

Skolverket

Skolan ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och skolverket preciserar de centrala begreppen på följande sätt:

”Vetenskap handlar om ett systematiskt utforskande. I det vetenskapliga arbetet finns en strävan efter att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Problematiseringar av olika slag är viktiga för ett vetenskapligt förhållningssätt men även att verka för att bygga kunskap och synlighet. För att en erfarenhet ska kunna kallas beprövad så måste den vara prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. Den beprövade erfarenheten byggs i verksamheten och av professionen och den är lika relevant som den akademiskt framtagna kunskapen (vetenskaplig grund). (min kursivering)”

Skolinspektionen

Skolinspektionen har granskat 30 skolors och 30 skolhuvudmäns arbete med detta. I rapporten sammanställer de resultaten av granskningen på följande sätt:

• En majoritet av huvudmännen ger lite eller ett begränsat stöd för skolornas arbete med vetenskaplig grund
• Cirka en tredjedel av skolorna har valt insatser i utbildningen utan kritiska jämförelser
• Grunder för beprövad erfarenhet finns i ett fåtal fall
• I nästan en fjärdedel av de granskade skolorna är ansvarsfördelningen på skolan i relation till frågor som rör vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet otydlig för lärarna

Vad behövs för att detta ska ändras?

En av slutsatserna är: för att lärarnas erfarenheter ska kunna utvecklas till beprövad erfarenhet måste huvudmannen ta ansvar för att en samverkan inom och mellan skolor kan ske och att de former för samverkan som finns utformas på ett sådant sätt att lärarnas erfarenheter kan delas, prövas och utvecklas i ett bredare sammanhang.

Och för detta behövs tid för samtal, tid för reflektion och diskussion.

I Bodil Jönssons uppföljning av boken ”Tio tankar om tid” som blev en riktig bästsäljare för 20 år sedan (Gott om tid, Brombergs 2019) skriver hon om behovet av ostyckad tid för att kunna tänka nytt. Begreppet ”ställtid” som hon myntade i samband med att den första boken kom och som beskriver den tid vi använder för att förbereda eller ställa i ordning inför en aktivitet. Under ställtiden ställs tankarna in på uppgiften. Under ställtiden kan vi ägna oss åt enkla aktiviteter som inte är tankekrävande medan vi i tanken sysslar med det vi har framför oss, medvetet och omedvetet. När man väl sätter igång verkar en del lösningar komma automatiskt. Detta är vad många av oss gör när vi börjar närma oss slutet på semestern, och det jag själv håller på med nu.

Vår förmåga att tänka nytt

Daniel Kahneman fick Nobelpriset i ekonomi 2002. Han är dock inte ekonom utan psykolog och hans forskning handlar om människors beslutsfattande. Hans bok ”Tänka snabbt och långsamt” kom på svenska 2012 ((Volante förlag). Bokens titel syftar på de olika tankesystem som vi använder för beslut. System 1 är det snabba intuitiva sättet att tänka på där vi reagerar med en mer eller mindre automatisk respons på det som händer. Den bygger på erfarenhet som kan leda oss helt rätt på områden där vi har en god kunskap, men kan också leda oss fel. Det är ingenting mystiskt med den intuitionen – den bygger på associativt minne och erfarenheter av situationer som vi tycker liknar den vi är i nu. Där kan vi ha rätt eller fel. Ett enkelt exempel är när vi reagerar på något som vi tycker verkar vara en farlig situation, en orm i gräset t.ex. Ibland är det helt enkelt en gren. Det är också det system vi använder när vi snabbt avläser vad någons avsikt är. Här påverkar inte bara vårt associativa minne hur vi tolkar situationen utan också andra omgivningsfaktorer som inte alls har med saken att göra. System 2 är det långsamma systemet där vi använder logik, söker information och överväger olika lösningar innan vi bestämmer oss. System 2 är energikrävande och medan vi tänker på detta sätt kan vi inte hålla på med andra saker samtidigt. Multi-tasking fungerar bara i situationer där vi automatiserat det vi ska göra. Det går bra att köra bil och prata samtidigt om man är en erfaren bilförare och kör i ett välkänt sammanhang, men svårare om man befinner sig i en okänd miljö eller kör i snöoväder och halka. Ska vi bestämma oss för hur vi ska lösa en situation där de vanliga strategierna inte fungerar behöver vi se till att vi har möjlighet att aktivera system 2.

Handböcker och goda råd

Det finns idag en uppsjö handböcker på området vi hållit på med i många år: Elever med svårigheter och hur vi kan hjälpa dem. På den här hemsidan finns Tipsbanken – en stor samling tips och idéer från pedagoger som vi samlat under år av kurser och studiedagar. Det finns många böcker med tips om hur man kan gå tillväga, checklistor och liknande som kan vara mycket användbara när man tar itu med förändringsarbete men förutsättningarna i form av tid för att tänka behöver finnas där för att tipsen, strategierna och checklistorna verkligen ska bli skarpa verktyg i just din verksamhet. Det är viktigt att ge tid för analysen innan man bestämmer sig för åtgärder. Det är först när vi låter system 2 råda som vi kan tänka på ett annat sätt än vi brukar.

Vi kan helt enkelt inte tänka nytt på något systematiskt sätt om vi inte använder tid för det. Det finns inga genvägar.

Gunilla Carlsson Kendall