Detta är en förmåga som utvecklas hos barn efter födseln. En del barn är eftertänksamma och försiktiga medan andra direkt kastar sig ut i nya situationer. Vi är olika i det avseendet, både under barndomen och senare i livet. Förmågan till självkontroll kallas med ett samlat begrepp för exekutiva funktioner i neurovetenskapliga sammanhang. Man brukar likna de här förmågorna med dirigentens uppgift i en orkester eller kaptenens på kommandobryggan.

Barn med en adhd-problematik har ofta ett impulsivt sätt att ge sig i kast med omvärlden och har svårare att bromsa sig i tid, än andra barn i motsvarande ålder. Bristen på självkontroll leder lätt till att man hamnar i problematiska situationer. Teoretiskt ser man det som att barnens svårigheter att bromsa impulser leder till att de exekutiva funktionerna utvecklas senare och sämre.

Psykologen Walter Mischel är aktuell med boken ”Marshmallow-testet” som kommit på svenska under hösten 2014 och som beskriver ett område han forskat på under hela sitt liv. Testet kan man hitta på Youtube och det går ut på att barnet lämnas i ett rum med en godisbit. Om de kan vänta på testledaren och inte äta upp godisbiten får de ytterligare en då testledaren kommer tillbaka. Barnen var 5-6 år och detta var en svår utmaning. Förmågan att kunna skjuta upp belöningen har vid senare uppföljningar visat sig ha ett samband med hur barnet klarar sig vidare i livet.

De barn som klarade denna uppgift bäst visade sig komma på något sätt att hantera väntetiden på. De hittade på något sätt att avleda sig själva, leker eller resonera med sig själva kring den. I en intressant variant av det här testet föreslog testledaren barnet en kognitiv strategi för hur de skulle kunna hantera väntetiden. Detta ledde till att den tid barnen kunde vänta i genomsnitt ökade.

Mischel menar att det är viktigt att hjälpa barn utveckla förmågan till självkontroll och det tror jag att många föräldrar gör utan att tänka så mycket på det. En del barn utvecklar den här typen av strategier ”av sig själva”.

De barn som inte gör det på samma sätt som de flesta andra i sin åldersgrupp behöver hjälp att tänka ut hur de ska hantera sig själva. Har barnet en adhd-problematik eller liknande svårigheter behöver de hjälp med strategin. Ofta säger vi till barn vad de inte ska göra och utgår ifrån att de kan göra det som de borde, bara de ville. För en del barn är det inte sant – de vet helt enkelt inte hur de ska hantera sig själva i situationen.

Att tillsammans med barnet utarbeta en plan för hur man ska lösa olika konkreta situationer är en framgångsfaktor. Ross Greene har utvecklat metoden ”Collaborative Problem Solving” som är en mycket bra modell för hur man kan gå tillväga!

Lästips:

Walter Mishel: ”Marshmallow-testet – att bemästra självkontroll” Volante

Ross Greene: ”Vilse i skolan” Studentlitteratur

Gunilla Carlsson Kendall